psyk och jobbigt

Hemskt samtal på psyk, hemsk diskussion senare om motion som jag hört från denna människa om och om och om igen och förklarat lika mycket. Idag alltså, kom hem bröt ihop. Grät lite till och från under dagen också. Och känner mig så dålig att jag aldrig kommer kunna fungera = hur jag mått gång på gång på gång igen. Känns så tjatigt, jag känner mig så tjatig som fortfarande mår såhär och alla runt mig försöker och de tar på dem och jag vill ju må bra=varför jag var på psykmöte, styra upp möten osv. Men fick inte det gensvaret alls utan jag har missat så många möten pga jag inte tar mig upp ur sängen, än mindre ut ur lägenheten. Vilket är varför jag behöver hjälp.
 
Hen argumenterade mot mina förslag hur vi skulle kunna få det att funka tills jag gav upp, blev tjurig och ville inte ha möten alls DÅ tog hen mina förslag och frågade om vi skulle boka in några möten framåt, sa att hen kan boka och skicka för orkade inte ta del av det. Hursom så ska jag byta kontakt pga pratade med en som också pratar med henom och hen särbehandlar (ang missa möten-biten).
 
* Skrev detta förra veckan på kvällen (datum detta publiceras) efter jag varit på möte osv. Ska på möte imorgon igen och kanske ta med en vän som stöd, som stöd för att förklara varför jag vill byta. Och helt ärligt, jag tror nästan jag vill byta kontakt eller till rehabilitering men hen lämnade ett meddelande då hen lät, som att hen verkligen gjort bort sig. Kanske skadar hens karriär? Jag vet verkligen inte. Får väl försöka förklara och se vad hen säger.
 
 
Update: Fick panikångest på morgonen och gick istället på mötet veckan efter. Hen tyckte inte henom gjort bort sig, blev samma diskussion igen vilket jag påpekade. Hen gick på mig och frågade hur jag fungerar i övriga livet pga situationen vi hade, vilket kändes väldigt lågt och förminskande. Av den som alltid ska hjälpa och stötta mig?
 
Sa att det var en väldigt konstig fråga då jag självklart måste få prata med någon jag känner mig bekväm med och litar på och som faktiskt förstår eller upplevt psykisk ohälsa själv. För hen jag pratade med, inte så mycket men ja det fungerade ändå länge men inte då jag började må sämre för då visste hen inte hur hen kunde hjälpa. Kommer bli kallad till en ny pratkontakt, vet inte vilken avdelning och det kommer ta tid men det känns bra. Att få det överstökat, typ.

RSS 2.0